Vilse

Ensam hemma. Som alltid. Bygger upp murar och försvar. För att i framtiden bygga broar. Fikade på Doppio igår. Sedan film med rödvin. Idag inte en enda social aktivitet. Psykologen var min vän idag. Sedan mina tankar. Mitt enorma inre. Oändliga upptäckter. Damma av. Gnugga rent. Överraskningar. Den där drömmen hade jag helt glömt bort! Inte kul att vara vilse i sig själv.
Jobbat på eftermiddagen. Spelat piano, lyssnat på musik, skrivit eget. Försökt att lyssna till det där kreativa kaoset. Vi är ju trasselsudd och det enda man kan göra är att försöka reda ut trådarna. I alla fall: Jag älskar hösten. Löv som faller och är gröngula. Det kyliga i luften. Den klara solen. Den frusna nästippen som måste värmas under min senapsgula, två meter långa halsduk. Dylan, Knife, Kleerup, Pink Floyd. Gamla Stairway to heaven. Over the rainbow. Beirut. I kväll alltså.
Mer i kväll: Gamla dagböcker (shit shit shit). Teve. Te. Pianot. Känslorna. Överallt. Poesin. Ingen skola. Bara minnen. Bara mitt liv. Vart är det på väg och vad har hänt hittills? Var är jag?