Det där monstret. Som varit stort och dominerande. Som varit så kompakt svart att det svarta har spridit sig och pyst ut över hela min värld. Det är borta nu. Det har krympt. Jag har lyst monstret i ögonen med en ficklampa. Det blev en söt tuss.
Nu sitter det på min axel och ser med stora ögon hur mina fingrar flyger över tangentbordet. Hej monster. Du borde få ett namn. Jag är inte rädd längre. Du är en plutt. Det är jag som har kontrollen.
Mitt liv ska levas på mina villkor. Jag ska skratta bara när jag vill. Skrika var som helst på vem som helst. Mina gränser ska lysa runt mig som glödande neontrådar. De bränns om någon försöker passera. Dont even think about it!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar