Idag gick jag upp kl åtta. Sover bättre på nätterna nu. Sen skippade jag seminariet och skrev på min tenta istället.
Sen träffade jag Katarina på Egg & Milk och drack latte och åt jordnötssmör. Det var varmt och soligt ute.
Sen gick jag till min lägenhet och gjorde mat.
Och nu sitter jag här och har försökt plugga i några timmar.
Tog en paus och kollade på Greys Anatomy och blev bara upprörd. Det var otroligt mycket sorgligt som hände. Folk dog som flugor. Folk var olyckliga och totalt uppfyllda av sorg. Folk ångrade saker de inte hade gjort. Typ: Jag hann aldrig säga till henne att jag älskade henne. Etc etc.
Det värsta är att allt sånt där händer och jag blir så jävla arg på folk att de är så sjukt jävla fega. Jag hann aldrig säga att jag älskar henne. Finns faktiskt ingen ursäkt för det.
Man måste leva med vetskapen att man kan dö när som helst, att man ska dö. Först då kan man verkligen förstå vem man är och vad man måste göra i sitt liv. Jag blir så trött på avstängda människor som bekymrar sig för saker som egentligen inte betyder någonting. Men det är väl deras problem.
Frågan är varför jag bryr mig så mycket?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar