Bli aldrig tyst. Ge inte upp dina drömmar.
Två tips som jag har fått. Såhär på avstånd verkar det ganska självklart.
Det spelar ingen roll om du förverkligar drömmarna eller inte. Några kommer att slå in och några kommer att förbli drömmar.
Avstånd. Distans. När jag flyger uppåt och ser ner på mig själv verkar saker så banala. Orosmoln blir små vattenpölar när jag ser dem på håll.
Men mitt i sig själv är man aldrig på håll. Man är mitt i den rasande rörelsen. En storm av energi. Ett hav av saker som kan gå fel, känslor som kan kännas horribla eller helt underbara. Det är bara att blunda och kasta sig i vattnet och försöka simma. Kanske finns det en ö någonstans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar