Me- Every Body

Här sitter jag på Atalantes vingliga barstol bakom Atalantes stearinbefläckade bardisk och lyssnar på sorlet till den krympande Atalantepubliken. Satte just på Band of horses. Så att folk får avnjuta sitt rödtjut till lite ljuv musik.

Om man köper något här på Atalante så är det rödvin. Vi har två sorter, ett dyrare för 40 kr och ett billigare för 30 kr. De flesta köper trettiokronorsvinet. Vi har även börjat med toast vilket är populärt.

Dansföreställningen som just spelats här heter Me- every body.

Jag är i min egen värld. Vill bara sväva runt till musik och längtar konstant till en stuga som inte finns. Den ska ligga bland snöklädda berg och vara världens lyckligaste plats. Såhär: Jag sitter ute på altanen i en filt och dricker rykande lapsangte med tjocka vintervantar på händerna. Nästippen brinner av kylan men jag har världens varmaste vinterkängor. Läser en bok. Ser solen gå ner bakom grantopparna och måla röd färg på några kvarlämnade molnskärvor.

Var är jag? Sverige eller nån annanstans spelar ingen roll. Jag har människor som älskar mig i stugan, människor att tända en brasa ihop med. Människor att se på film med. Nu poppar vi popcorn. Lite vin till det. Någon tar en whiskey. Lite fulla går vi och lägger oss. Men jag sitter uppe. Måste se på stjärnhimlen som är i sin bästa form nu mitt i vintern. Jupiter och Saturnus är stora och runda. Man ser hela vintergatan. Som bländande strössel, utkastat över det svarta himlavalvet. Någon kommer ut och värmer mig. Vi tar en nattcigg. Värmer oss vid brasans sista glöd. Har så mycket att prata om att vi tillsist kokar ihop varsin irish coffee.

Det är mörkt långt in på morgonen. Mina vänner och stugans väggar är en orubblig trygghet. Här pratar vi om livet. Här ringer folk från stan men vi kan inte träffa dem. Vi måste vara här i stugan. Vad händer imorgon? Det spelar ingen roll. Nu är det världens vackraste natt.

Okej jag sitter fortfarande på en vinglig barstol. Fortfarande rödvin och musik i Atalantes foajé. Ingen ringer på min ljudlösa telefon. Spelar det roll vad som händer imorgon? Kommer jag alltid att längta dit?

Ditet kan vara: Huset vid havet, stugan i snön, ladan på landet, lägenheten på söder i stockholm med glänsande parkettgolv och balkong med morgonsol, studion i new york. Jag är väl bara en klyschig människa med massa schablonbilder i mitt huvud. Livslögn akta dej. Lämna mig orörd (omöjligt).