Idag promenerar vi i sol. Det är varmt och lite mulet. Vi trivs i Stockholm. Jag träffar en gammal bästis på gatan. Hon gör praktik här precis som jag. Jag får hennes visitkort och vi ska dricka kaffe nästa vecka.
Det blir varsin chokladboll (med extra smält choklad inuti) och bryggkaffe med sojamjölk på South of Folkungagatan.
Vi pratar förhållanden och familj. Bläddrar i caféets tidningar. Är glada för att vara i stan.
Jag längtar tills vi kommer hem, säger jag och förklarar hur mycket jag tycker om Göteborg och längtar tills hela den här perioden är över.
Skärp dig, säger en av mina kaffevänner. Sluta längta till någonting annat hela tiden.
Såklart man ska längta. Såklart man ska uppskatta det man har. Såklart man ska se fram emot saker. Såklart man ska få perspektiv på sin tillvaro.
Men att längta efter någonting annat när man är just där man vill vara. Idiotiskt. Finns inget bättre ord för det. Idiotiskt.
3 kommentarer:
Love it, darling! Och, ja, det är idiotiskt, men kanske ganska mänskligt.
Ja. Ibland är man mänsklig likaväl som idiotisk.
Ni är väl bara så underbara, båda två.
2000-talets filosofer.
Hälsar Eva
Skicka en kommentar