På ett café som heter Kaffedoppet. Utsikt över Strömstad Station. Blå bussar, människor i shorts, flygande måsar, parkerade bilar, glassätande barn, solglittrande vatten, guppande båtar, svajande träd. En tom busskur. Det är sommar och jag njuter av att vara utanför stan. Njuter av att få bo i ett sort hus med trädgård och havet alldeles nära.
Jag tänker på alla människor. På alla de fotgrafier som hänger inramade i människors hem. Farmor och farfar, mormor och morfar, barn och barnbarn och allt däremellan. Jag tittar upp på väggen över pianot. Där hänger små och stora foton i svarta ovala ramar. Nyfödda och gamla. Fångade i ögonblick.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar