Mormor var här. Vi åt jordgubbar med grädde och ostmacka. Jag malde bergstrands kaffebönor och blandade mörkrost med mellanrost. Mormor berättar om mamma som var modig och tuff när hon var ung: "Hon redde sig själv. Det har hon alltid gjort".
Mormor tycker att jag är tuff.
Närheten och tillhörigheten värmer mig. Så många som har levat innan mig; tagit sig igenom, fullföljt, förlorat, överlevt, drömt.
Det regnar för första gången på många dagar. Mamma har sjalar i olika färger som hon använder i sin dansterapi. Man ska välja en färg som representerar det man känner. Vi får välja.
Mormor väljer lila. Jag väljer rosa och gul. Mamma tar en röd och dansar med den.
Sen dansar vi magdans. Jag har aldrig testat förut. "Bra för magmusklerna" konstaterar vi. Jag blir glad av att knycka med höften så att de små silverplattorna på höftskynket skallrar.
"Här har du det bra, Beata" säger mormor. Det är hennes första besök i min etta på masthugget. "Du har allt man kan önska".
Jag känner just då att det är så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar